All about faith.

Det finns det en anledning till varför människor e så själviska och hårda mot dom runtomkring som tänker detsamma och det hela blir som en fet svart cirkel som inte leder människorna framåt utan får dom att sjunka ännu lägre. Jag är en sådan som kanske inte är den bästa som skapats, den roligaste, den finaste ungen, den ärligaste, den som alltid tröstar, den som bryr sig mest, den som alla tycker om men jag försöker alltid att vara ärlig mot andra , för hur mycket respekt är inte ärlighet? Är man ärlig så har man rätt till allt , ett ärligt liv ger mycket mer till dig än ett falsk liv där du skapar din glädje med hjälp av andra och bara är ett tomt skal som följer strömmen och tycker som man "ska". Varför har vi då så svårt att våga älska? Att våga bli älskade? Att våga göra det bästa av allt? Att våga Vara?

Man kan inte säga till mig att man vågar vara och förvänta sig att jag ska tro på det, alla.,alla och alla har ett tomhål inom sig som dom inte vill att någon ska komma åt eller veta om så man skapar olika sätt att glömma bort detta tomhål för det får inte finnas när någon ser, man måste ju vara stark. Men jag vet, jag ser att det är precis likadant för alla människor, vissa är bara bättre på att dölja det men alla har detta tomrum som fylls med andra saker som droger,alkohol,sport,sex. Ja, vi alla hittar ett sätt. En lösning.

Det vore bättre, så mycket bättre om man vågade vara sårbar och lita på sina medmänniskor utan att förvänta sig det värsta runt hörnet. Då skulle inte så många människor vara trasiga , själviska och Hårda som dom flesta är och har blivit under tidens händelser, för tiden skapar dig, dina händelser, dina upplevelser, dina sorger , dina glädjen, dina möten, dina dagar , skapar vem du blir i slutändan. Hur kan det vara så att så många lär sig genom den hårda vägen och själva blir hårda tillslut ? Vi behöver ett spark i röven , en fet smäll , en väckning i livet, lära oss att bara Vara.

Den dagen folk börjar ändra sig och slutar vara ett tomt skal, den dagen komma jag le och mena mitt leende.