All about faith.

Heelloo.
Känner mig död. I helgen ska jag jobba fre-sön. Segt.
Iaf, idag har det handlats en del saker. Både till mig själv, till hasse och till Pelvis. Hasse och Pelvis fyller år i helgen, skit bra att jag ska jobba då. Eller nej.
Jag pallar inte skriva hur dagen har varit, lägger ut bilder på sakerna som handlades istället för att fortsätta skriva grattis kortet till Pelvis. Förra året så fick han ett skiiiiiiiiiit stort grattis kort där jag hade skrivit massa text på båda sidorna. Kortet va nästan större än mig, hahaha... Fifan va jobbigt det va att skriva, men värt :D Jag älskar ju att skriva :)

Jag måste påminna er. Mig själv. Ta aldrig något för givet. Aldrig, aldrig och aldrig.
Vi människor glömmer att livet egentligen är så kort, närsomhelst kan det ta slut. Vilken dag som helst kan den där lilla saken som gjorde din dag försvinna, närsomhelst kan den där kära vännen som alltid finns där försvinna, närsomhelst kan saker och människor som har en stor betydelse i ditt liv inte finnas kvar längre. Då står du där. Med en pusselbit fattigare än gårdagen. Jag skojar inte när jag säger att människor och saker man minst tror ska försvinna ändå försvinner en vacker dag . Sanningen är att ingenting finns föralltid. Därför gäller det att ta vara på alla små stunder som du kommer minnas som bra saker i framtiden. Du måste ta vara på alla som betyder något för dig. Var tacksam mot det i ditt liv som gör varje dag till en bättre dag att vakna till.
Många människor har lätt för att glömma det. Glömma det viktigaste av allt. Alla små stunder som betyder nåt. Tyvärr är jag en utav dessa många. Jag vet inte hur många gånger i livet jag har förlorat saker och personer som betyder något för mig, sen har jag insett när det varit försent. Livet är så kort. Och man är så dum.
Jag hatar att vi människor funkar så. Det måste va borta för att vi ska inse vad vi hade. Det måste göra ont för att vi ska inse att det blöder.

Varför kan vi inte vakna när det behövs? Varför kan vi inte slippa alla onödiga tårarna som blinda ögon skapar?

Ta vara på det du har idag för imorgon kanske det nt kommer va desamma!



Word.

Jag har chillat hos Selin hela kvällen.
Har ätit massa skit.
E skit mätt och kan inte sova.
Livet är underbart ibland... Haha :p

Jag vet nt vart jag ska börja, har en heeeeeeeeeeeeel del dåliga vanor. Nt alla får stå med här, man måste ju verka bättre än vad man är :D hahah..
Hm..
- Jag svär ofta. Kan inte låta bli.
- Skjuter alltid upp allting som jag inte orkar göra fast jag måste. Speciellt träning, vem orkar?
- Kollar filmer på kvällarna fast jag e sjukt trött alltid. Fan va kul dt kan bli, pratar i sömnen mkt ibland.
- Hatar att gå upp på morgonen så jag ställer klockan på 10 min tidigare än jag ska gå upp för att kunna vakna till, byta om snabbt och lägga mig i sängen igen en stund till. HAHAHAH, garvar åt mig själv varje gång :D

Glömde berätta att...
Jag & Elvis the king ska åka på semester till Bulgarien den 26:e Juli. Känns tight, åka till riktig sommar <3

Lite bilder från våran förra semester när vi va unga och friska : 

Hej schära barn!
Det va inte igår (hejsvenne) men jag har haft lite att göra oså.
Jag har hunnit hänga med min kära matvän Viola ♥, haft mina sista introdagar och i torsdags kom min kära plast muslim hit och va här tors-sön. :)
Och fick veta att min älskade Juhänna har kommit hem från USA oxå, måsteträffasnart! ♥ :D

Det har vatt fett kul att umgås med min bebis nu när ingenting känns speciellt bra. Även om han inte förstår alltid så finns det inget bättre än att skratta (åt) med någon som betyder väldigt mycket. Som nu, jag sitter och smsar med honom samtidigt som jag bloggar :D Han skrev att han håller på att kvävas på tåget, det är ju så varmt och istället för att tycka synd om han så frågar jag hur långt det är kvar tills han e framme när jag vet att det inte va så fett längesen han åkte, HAHAH :D

Jag vet inte vad jag ska göra av allting. Vet inte vart jag ska ta vägen. Vet inte vad jag ska göra. Så fort jag försöker öppna munnen för att få ut orden som gör ont så går det nt. Det formas tårar i ögonen istället, men orden snubblar och når inte fram. Jag vet inte om det här är rätt längre.
När man en gång nått botten så har man lätt för den där ensamhetskänslan. Den där jävla känslan som tar tid att bearbeta bort. Fast det kanske finns någon, så finns det ingen. Fast rummet är fullt av liv, så är det dött.


På natten när man som mest känner sig hjälplös och inte vet vad man ska göra då är det som värst. Man kan gå igenom telefonlistan 10 gånger utan att hitta någon som verkligen kommer lyssna. Utan att känna att det finns någon som är värd tilliten en smärta kräver. 


Det finns en person som kommer ta åt sig mer än andra på den här texten, men jag vill påminna dig om en sak. Försök inte leka att du vet vad jag har gått igenom. Man kommer inte bara en dag när det passar och låtsas som att det bara har gått 4 dagar sedan man träffades sist. Det som saknas inombords dör sakta men säkert inombors också. Dagen då jag bekräftar dig kommer aldrig att komma. 
Säg inget. Kommentera inget. Bara dra dit kukar växer på träd. Kanske där hittar du kärlek.

Igår va jag och handlade lite grejor. Det är mitt sätt att hantera med livet när det fuckar sig. Alla har vi olika sätt, många har alkoholen men nt jag :)

En vanlig dag hemma hos mig kan antingen va skiit bra eller skiit kaos. Men jag har skönaste familjen, det är iallafall säkert :D
Det är nt lätt när man e mongo :) Hahaha!

Hemma från kursen nu.. Shiit va tidigt jag fick gå upp idag. Blää :O

förutom minnen av allt som var.

När kärleken slocknat , glöden runnit ur

och du står där ensam med frågan hur.

När du förlorat allt du nånsin behöver

men måste inse att allt är över.

När du står där så naket och ensam kvar

Ditt hopp , ditt allt du inte har. 

Hur klarar man då leva med ett krossat hjärta ?

och alla de hemska minnena som smärta?

Hur klarar man leva, hur orkar man stå

och hur ska man nånsin kunna förstå?

Hur ska man klara gå igenom livet?

Hur när man trodde att vi var givet

Hur när man älskat så tusenfallt?

Hur ska man glömma sitt käraste allt? 

Du lär dig leva med sorgen som du bär.

Titta på mig jag står fortfarande här.

Du måste ge tid till att gå igenom din smärta

för att kunna lärka ihop ditt såriga hjärta.

Du måste kämpa, orka att stå

för att en dag kunna förstå.

Du kommer sluta älska så tusenfallt,

men du glömmer aldrig ditt käraste allt..

Jag kom hem 2 timmar senare än vad jag egentligen borde ha gjort. Förvånad? N E J. 
Tågen håller aldrig sina tider som sagt -.- 

En snabb update om vad som händer nästa vecka: 

MÅN; Kurs 
TIS ; Introduktion
ONS; Kurs
TORS; Introduktion
FRE; DÖD.

Jag Älskar Dig ♥

Idag när jag och Selin satt med hennes svenska grejer så tog vi en liten paus och kom helt plötsligt in på den hära killen som blev misshandlad till döds på Max i sthlm. 
Första gången jag såg på bilder på honom som en gamla barndomsvän som känner honom la ut (på facebook) så kände jag igen honom. Men jag kunde inte komma på hur och varför. 
Idag fick jag svaret.
Den här killen som blev misshandlad till döds gick musikproducent som låg inne på estet förut. Jag har sett honom hundra gånger. Jag har haft kursen "inför körkortet" med hans flickvän. Och hans flickvän är Selins gamla barndomsvän. Det var så sjuuukt jävla sorgligt när vi insåg att det var han. Vi ba satt och dt blev skit jobbigt läge.
Han blev misshandlad i kön på Max på söndagen efter sin 23:års dag. Han blev misshandlad tills döds medans hans flickvän stod utanför och vänta. Han blev misshandlad för att han sa ifrån när några trängde sig före. Ingen gjorde nåt. Alla blev en fet publik och han fick så svåra skador så han hamna i koma och dog.

LÄS HÄR!

ASSÅ DRIVER DU MED MIG?
Vartfan är världen påväg?
Sverige måste vakna!!!
Jag blir så jävla ledsen och arg! AHHH!! Hittar inte ens ord för det här.. Människor e så sjukt dumma i huvet. 
Det märkte jag ganska tydligt på våran rättegång om tjejen som blev misshandlad utanför våran lägenhet. 
När kommer folk börja inse att det inte är OKEJ att bete sig hur man vill? 


Jag kan inte ens tänka mig hur jävla jobbigt det är för hans familj/släkt, flickvän och hans lillebror. Först deras pappa och nu hans bror..
Önskar verkligen att dem hittar styrkan!


RIP! :(

WIHUU! Nu är jag äntligen klar med svenska B också. Fick slutbetyget VG :D 
Fifan va shööööönt det känns att jag har fixat det fastän alla trodde jag inte skulle det :D FUCKYAH! Det sitter ba i sin egna vilja o det fattar inte folk.
Känslan när ingen tror på dig och du lyckas ändå. Haha, precksis :)

Idag har jag varit på en 4-timmars kurs om ergonomi, 12.30-16.30..Hur man ska stå, lyfta, bära , vända , förflytta osv i det jag ska sommarjobba med. Sjuuuuuuuuukt segt och tråkigt men mycket lärorik ^^ 
Knasigaste va ändå de typer av personligheter som söker sig till detta jobb. Sick. Bara speciella eller surkärringar xD
Haha, aja mina shära barn nu ska jag dra ut en sväng med min blatte Adelina :D

1. Jag bryr mig inte om att jag inte följer vårat ideal och är smal. Vem bryr sig vad andra ska tycka om ens kropp, det är du själv som ska acceptera den precis som den är :)

2. Jag är väldigt öppen med att prata om sex. Det är en naturlig grej, alla göre, alla gillare så jag fattar inte varför folk ska göra värsta grejen av det och skämmas så fort dem hör ordet sex.

Kaos.

Varför gör det förflutna ont?
Medans andra gråter för att en nagel har gått sönder sitt man där och undrar. Det var längesen hjärtat fungerade. 
Innerst inne vet jag att jag klarar mig bra utan mitt förflutna. Jag vet att jag är starkare än så.
Men ändå kommer det stunder då man blir så arg. Besviken.
Det förflutna hinner alltid ikapp, man kommer aldrig ifrån det. Även om man vill det. Även om man förnekar det.
Varför?
Det va inte jag, det va inte mitt fel ändå är det jag som får lida mest. Varför får barn inte vara barn? Varför behöver man gå igenom så mycket? Se så mycket ? Det är inte rätt.
Jag försöker blunda. Jag försöker glömma det. Jag försöker gå vidare. Och varenda jävla gång jag har lyckats gå ett steg framåt kommer det någon/något och puttar mig samma steg fast åt andra hållet, bakåt. Folk snackar så mycket, men vet inget. Vet inte hur det egentligen är.


Det sägs att det handlar om styrka. Har jag saknat styrka fastän jag står upp idag?
Ibland känns det så.

När jag tror att jag har slutat tänka på allt så vaknar jag dagen efter med en smärta i bröstet, ögonen fyllda av tårar och jag vet att ännu en gång har det nått mina drömmar också..

Jag har en bror Nikolas och en syster Denise :)
Skrev ett inlägg om mina syskon förr så orkar inte göra det igen. 
LÄS här :)