All about faith.

Jag tänker på dig rätt ofta, vad jag än gör. Ibland kan det bli så mycket så jag ite lyssnar när jag pratar med någon för jag är upptagen i mitt huvet av tankarna på dig. Det som hände för typ några år sen är inget som kommer försvinna från mitt huve bara sådär, förut tänkte jag väl mer på det än vad jag gör nu men att det kommer försvinna.. Den risken är ganska liten. Jag tror mer att jag aldrig kommer glömma det. Varför tänker jag annars på det fortfarande?
Ingen i hela världen förstår, kommer att förstå eller kan förstå hur det är varje dag. Jag har förlorat och förlorat människor jag bryr mig om i mitt liv hela tiden, jag har förlorat alla mina bra vänner. Du är en av dom. Du var den bästa av dem alla. Den där kompisen som bara finns i ens drömmar. En riktig vän.
Många gånger blir jag ledsen av det som hände, jag vet ite om du nånsin tänker på det men kanske någon gång ibland. Ibland kommer det tårar liksom, kanske för dig med.

Jag såg dig vara liten, jag såg dig växa upp. Du växte upp med mig, du var där när jag ville leva som minst och ingen förstod & det är nu när jag tänker efter som jag inser hur stort hjärta du hade. Jag är så dum som alltid agerar först och tänker sen. Men ibland känns saker rätt just för den stunden och sen ångrar man eller tänker efter och inser att det kanske ite va rätt ändå.

This can't be right.